Finanspolisen: Så kan du identifiera misstänkt penningtvätt

Många ekonomibyråer upplever att det är svårt att förhålla sig till penningtvättslagen, vilket återspeglas i det faktum att ett 50-tal byråer redan fått sanktionsavgifter för att de inte följer regelverket. Nu tipsar Finanspolisen om hur man kan upptäcka penningtvätt och vad man bör tänka på vid rapportering till myndigheten!

Få rapporterar till Finanspolisen

Revisorer, redovisningskonsulter och andra aktörer inom redovisningsbranschen omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket bland annat innebär att de måste rapportera misstänkta avvikelser som upptäcks vid exempelvis löpande bokföring eller revision till Finanspolisen.

I en nyutgiven broschyr, som fått namnet ”Finanspolisen informerar”, konstaterar polisen att revisorer endast gjorde 28 misstankerapporter om penningtvätt eller terrorfinansiering under 2022, vilket bedöms vara en underrapportering sett till de avvikelser som bör kunna upptäckas.

Inom revisions- och redovisningsbranschen har en del upplevt att det saknas konkret vägledning kring hur penningtvättslagen ska efterlevas och vilka händelser som ska rapporteras till Finanspolisen, vilket möjligtvis kan vara en bidragande orsak till att så få anmälningar inkom under förra året.

Tips för att upptäcka penningtvätt

Till många revisorers och redovisningskonsulters glädje ger Finanspolisen, i sin broschyr, några exempel på händelser som man ska vara extra uppmärksam på när man arbetar med sina kunder:

• Koncerninterna transaktioner
• Utlandstransaktioner
• Över- eller underfakturering

Koncerninterna transaktioner

Koncerninterna transaktioner lyfts fram som ett möjligt modus för penningtvätt. Framförallt om det skett större utdelningar från bolag till moderbolag eller huvudman som är avvikande, alternativt att verksamhetens omsättning och resultat inte stödjer en utdelning av den omfattningen.

Utlandstransaktioner

Utlandstransaktioner är ett annat modus som brukar användas för att tvätta pengar. Transaktioner som avviker från det normala, eller utlandsaffärer som skett under en begränsad tid, kan vara ett tecken på att det ställts ut falska fakturor, oftast i ett land med mer fördelaktiga skatteregler.

Över- eller underfakturering

Det är inte enbart utlandstransaktioner som man bör vara extra uppmärksam på som revisor eller redovisningskonsult. Över- och underfakturering lyfts också fram som ett vanligt modus vid penningtvätt, vilket karaktäriseras av att priset för en produkt/tjänst som sålts eller köpts verkar orimligt.

Att tänka på vid rapportering

I sin broschyr förtydligar Finanspolisen att händelser som vid första anblick framstod som misstänka, men som sedan visar sig ha rimliga och trovärdiga förklaringar, inte behöver anmälas. Alla aktiviteter och transaktioner som inte kan förklaras av ytterligare kundkännedomsåtgärder ska däremot anmälas så snart som möjligt!

Finanspolisen uppger att många som upptäckt avvikelser hos sina kunder valt att avsluta sitt uppdrag, eller avser att göra det, men betonar att en anmälan alltid ska upprättas ändå.

Underlätta efterlevnaden med Blikk

Blikks molnbaserade KYC & AML-lösning underlättar efterlevnaden av penningtvättslagen och hjälper dig att arbeta i ett sömlöst flöde under hela processen, från allmän riskbedömning till kundkännedom, bevakning, händelser och avvikelser samt rapportering.

Systemet kontrollerar löpande om det sker några förändringar bland dina kunder, exempelvis om verklig huvudman ändras eller läggs till på en sanktionslista. Sker det förändringar som kan påverka riskbedömningen skapas automatiskt en händelse så att du snabbt kan ta lämpliga åtgärder.

Upptäcker du själv avvikelser vid exempelvis revision eller löpande bokföring kan du dessutom skapa egna händelser. Behöver något rapporteras till Finanspolisen kan du enkelt navigera till deras portal, GoAML, direkt via Blikk.